Sökresultat

Dödligheten bland typ 1-diabetiker fortsätter att minska. Det visar en internationell studie som omfattar flera olika länder – Australien, Danmark, Lettland, Spanien, Skottland och USA. Forskarna drar slutsatsen att behandlingarna för att förebygga eller försena diabetiska komplikationer har varit och fortsatt är effektiva. Framstegen inom diabetesforskning och behandling har varit stora alltsedan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/minskad-dodlighet-bland-typ-1-diabetiker - 2025-12-27

Övervikt och fetma blir allt vanligare i stora delar av världen, detta gäller även barn och unga. Hur ser föräldrarna på sina barns övervikt? En ny studie visar att de ofta har en skev uppfattning. Nyligen rapporterade Världshälsoorganisationen om att 60 procent av alla vuxna européer har problem med övervikt och nästan vart tredje barn.  Tjocka barn riskerar att bli tjocka vuxna och ett problem i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-visar-att-foraldrar-ofta-blundar-barnens-overvikt - 2025-12-27

En av flera teorier om varför allt fler insjuknar i typ 1-diabetes är den så kallade hygienhypotesen. I korthet säger den att det moderna sättet att leva, jämfört med hur det har varit under människans tidigare historia, är allt för hygieniskt. Nu har forskare från Malta undersökt hypotesen och funnit att en uppväxt i ett renligt hem kan kopplas till en ökad risk att utveckla typ 1-diabetes. De fl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/renlig-uppvaxt-kopplas-till-okad-risk-typ-1-diabetes - 2025-12-27

De akuta insatserna vid stroke, innan man nått sjukhuset, ser olika ut beroende på patienternas socioekonomiska status, visar ny forskning. För patientgrupper med kortare utbildning och lägre inkomst hinner det gå längre tid innan diagnosen ställs, vilket kan påverka effekten av vårdinsatserna. – I median skiljer det 25 minuter och det är ganska lång tid eftersom de akuta behandlingarnas effektivi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/socioekonomiska-skillnader-i-akut-strokevard - 2025-12-27

Vad är det som gör att vissa får typ 1-diabetes medan andra inte får sjukdomen? Forskare runtom i världen söker gemensamt efter ett svar på den svårlösta frågan. Diabetesforskare vid Lunds universitet bidrog nyligen med data till en studie som visar att sjukdomen utvecklar sig på tre olika sätt hos barn. Den ökade kunskapen gör det möjligt att genomföra nya typer studier som går ut på att förebygg

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnens-blodprover-okar-kunskapen-om-utvecklingen-av-typ-1-diabetes - 2025-12-27

För att insulin ska utsöndras i vår kropp behövs ett protein som kallas CD59. Nu visar forskning ledd från Lunds universitet att det finns två proteinvarianter som påverkar hur och när detta sker. Studien publicerades nyligen i PNAS. Insulinet påverkar många av kroppens funktioner och är helt nödvändig för överlevnad. Det bidrar till upptaget av glukos i cellerna, uppbyggnad av kroppens energidepå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nyupptackta-proteinvarianter-nyckel-till-insulinutsondring - 2025-12-27

Hittills har virus enbart misstänkts att ha samband med utvecklingen av typ 1-diabetes. Men nu visar tyska forskare att virusinfektion mycket väl även kan handla om riskökning för typ 2-diabetes. De har funnit att två vanliga herpesvirus bidrar till försämrad sockeromsättning och i förlängningen en ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes. Många studier har visat att virusinfektioner kan orsaka ell

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/herpesinfektion-kan-oka-risken-typ-2-diabetes - 2025-12-27

International Centre for Parliamentary Studies arrangerade i maj ett möte i Bryssel för att diskutera diabetes i Europa. Representanter för alla medlemsländer var inbjudna liksom en del representanter för industrin. Totala antalet deltagare var ca 40 personer. Från Sverige var vi två, föregående ordförande och nuvarande ordförande för Svensk förening för diabetologi (SFD). Diskussionen handlade om

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vad-ska-varden-gora-referat-fran-eu-mote-i-bryssel - 2025-12-27

Många lider av korta men upprepade andningsuppehåll under sömnen, så kallad obstruktiv sömnapné. Övervikt och typ 2-diabetes är de mest kända riskfaktorerna. Nu har forskare undersökt hur det är bland normalviktiga typ 1-diabetiker. Området har varit relativt outforskat. Resultaten visar att också bland typ 1-diabetiker är obstruktiv sömnapné vanligt och vanligare än bland befolkningen i stort. Ol

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/andningsuppehall-i-somnen-vanligare-vid-typ-1-diabetes - 2025-12-27

En internationell kartläggning av blodsockernivåer hos personer med typ 1-diabetes visar att många patienter har höga blodsockernivåer mätt som långtidsvärdet HbA1c. Resultaten visar också att variationerna är stora mellan olika länder, att skillnaderna i olika åldersgrupper är betydande och att det går bäst går för de yngsta, de under 15 år. Forskarna hade satt långtidsblodsocker (HbA1c) vid 7,5

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stora-skillnader-i-internationell-kartlaggning-av-blodsockernivaer - 2025-12-27

Årets vinnare av ära och 100 000 kr i Medtech4Health Innovation Award är Lunds universitet Diabetescentrum, Region Skåne, patientföreningar och andra grupper som under Damon Tojjars ledning tagit fram EASY diabetes – AI-baserat beslutsstöd för bättre diabetesbehandling.        VIDEO: Det här är EASY diabetesJuryns motivering:"I ett brett samarbete mellan akademi, klinik och patientföreningar har e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/innovationspris-till-diabetesforskare - 2025-12-27

Historiskt sett har stressreaktionen varit nödvändig för människan för att överleva, till exempel vid en rovdjursattack. I vårt moderna samhälle är sådana attacker ovanliga. Betydligt vanligare är den icke akuta och långvariga stressen som kan skada oss och öka risken för bland annat diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Stressreaktionen innebär ökad utsöndring av hormoner, framför allt adrenalin, no

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stress-och-diabeteskontroll - 2025-12-27

Tre forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) får omkring en halv miljon kronor vardera i stipendium av Hjelt Diabetes Foundation. En viktig målsättning med projekten är att utveckla ny kunskap som kan förbättra behandlingen av typ 2-diabetes och komplikationer som kan uppstå av sjukdomen. Ett av projekten använder sig av avancerad teknik för att öka kunskapen om mekanismerna bakom di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-forskningsanslag-fran-hjelt-diabetes-foundation-okad-kunskap-om-diabetes - 2025-12-27

Amerikanska forskare har genom intervjuer med typ 1-diabetiker undersökt vad som är den största svårigheten med att få en bättre blodsockerkontroll. Nästan var tredje uppgav att det var att försöka undvika blodsockerfall, att de för att vara på den ”säkra sidan” medvetet lade sig på en högre blodsockernivå. Men strategin är tveeggad. Bevisen på att sämre kontroll leder till ökad risk för komplikat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-med-typ-1-diabetes-oroar-sig-blodsockerfall - 2025-12-27

Vid typ 2-diabetes försämras bukspottskörtelns förmåga att tillverka och utsöndra insulin, en komplex process som ännu inte är helt klarlagd. En ny studie av forskare vid Lunds universitet visar att jonkanalen Piezo1 spelar en viktig roll för insulinutsöndringen och kan bli betydelsefull för framtida behandlingar av diabetes. Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt glukostolerans och det innebär at

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-forskning-visar-att-jonkanalen-piezo1-har-betydelse-insulinutsondringen - 2025-12-27

En internationell jämförelse visar att svenska barn står sig väl i konkurrensen med sju andra jämförbara länder. Så bra att Sverige har de lägsta genomsnittliga långtidsvärdet (HbA1c) för blodsocker och de minsta variationerna mellan olika diabeteskliniker finns i Sverige. Det är ett forskarteam som med hjälp av patientregister omfattande nästan 65 000 barn med typ 1 diabetes från 528 olika diabet

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svenska-barn-har-den-basta-sockerkontrollen - 2025-12-27

Vilken mat ska vi äta för att hålla oss friska? Forskningsfrågan är enkel – men vägen till svaret är lång och komplicerad för nutritionsepidemiologen Emily Sonestedt. Fokus ligger inte bara på enskilda livsmedel och näringsämnen, utan också på matmönster. Vilken mat ska vi äta för att hålla oss friska? Forskningsfrågan är enkel – men vägen till svaret är lång och komplicerad för nutritionsepidemio

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jakten-pa-mat-som-gor-oss-friska - 2025-12-27

Strunta i nattmackan och få en bättre ämnesomsättning. Så kan resultaten av en nederländsk studie sammanfattas. Studien visar att en begränsning av antalet timmar man äter under dygnet snabbt ger en förbättring av blodglukosnivåer och insulinkänslighet. Forskarna rekryterade 14 deltagare med typ 2-diabetes i åldrarna 50 till 75 år. Samtliga var mer eller mindre överviktiga. Undersökningen var uppd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tidsrestriktion-matintag-ger-battre-blodsockervarden - 2025-12-27

En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har bl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-om-tarmfloran-visar-pa-nya-samband-mellan-bakterier-och-metformin - 2025-12-27

Ett enkelt test bland personer äldre än 65 år visar att de som har en sämre fysisk funktion löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Detta oberoende av vedertagna riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar som högt blodtryck, blodfettsrubbningar, rökning och diabetes. Testet utvärderar personens normala gånghastighet, balans och hur fort de kan resa sig utan att ta hjälp av

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lag-fysisk-formaga-bland-aldre-kopplas-till-okad-risk-hjart-och-karlsjukdomar - 2025-12-27